Marta Olofsdotter och hennes ursprung

[gj03591]

I Rörosboken nämns Marta Olofsdotter som var gift med Hans Johannessen Sund. Rörosboken berättar att: Marta Olofsdotter "skulle være 'fra Finnskogom på svensk side'. Det var to jenter som hade römt heimefra. De var kommet i konflikt med loven på et eller annet vis, brennevinsbrenning var det ymtet om. De hadde gått sammen en tid, men så ble de forlikt om att ta av seg hver sin sko og kaste fra seg og gå til den kanten som skoene pekte. Etter det kom Marta til Röragen en vår i föresfallet." Hon kom efterhand överens med sonen i gården, Hans, om de skulle gifta sig. "Men for å bli gift måtte Marta ha attester, og for å skaffe dem red hun heim ... fra slåtten (på Solendet) og brukte en uke på turen. ... Det er ved hogsommertid attesten hennes er utstedt, men hun må iallfall ha vært taus i Röragen ett år for denne ferden, da hun den gang var i höyst velsignede omstendigheter. ... Ved sitt giftermål 30. september kunne hun legge fram attest fra prost Anders Adolph Grundén i Söderala, Södra Hälsingland av 8. juli 1791."

Hon uppges i Rörosboken ha kunnat tala finska. Röragen var en bygselgård under kobbarverket som maken Hans brukade, även om det var hans mor som formellt hade bygseln. Efter makens död flyttade hon till fäbodvallen Ingebrigtsvoll, vid Aursund. Hon hade då med sig tre kor, Snögås, Rosenkoll och Sommergås samt sina fyra barn som var mellan några månader och tio år gamla. Gården hade när hon dog vid 91 års ålder vuxit till en stor gård på grund av det stora arbete som hon och framför allt hennes son Johannes lade ner.

Margta Olofsdotter var av finsk härkomst och föddes i Källbo, Bollnäs finnskog i Hälsingland den 19 april 1767. Hon dog på Ingebrigtsvollen i Brekken, Norge, den 17 augusti 1858. Hennes föräldrar var Brukskarlen Olof Eriksson och hustrun Kerstin Larsdotter Lindbom. Hon förefaller inte ha haft några syskon.

I Bollnäs husförhörsbok står antecknat: År 1788, Heden nr 4. Pigan Margta Olofsdotter född 1766, flyttat 1788 till Söderala. Hon kom alltså från Bollnäs finnskogar, som i söder gränsar till Gästrikland och i väster till Dalarna.

I Söderala husförhörsbok s. 35 finns noterat: År 1788 Norrbyn nr 4. Regementsskrivare Nils Berglund. Pigan Martha Olsdotter, född 1766 i Bollnäs, i från Bollnäs 1788 med attest om ledighet. Nattvard 14/10 1788 och 7/2 1790.

Efter den 7 februari 1790 lämnade Marta troligen sin tjänst hos regementsskrivare Berglund i Söderala för att hamna i Röragen, Röros, på vårvintern. Någon orsak till att hon lämnade sin tjänst i Söderala finns ej antecknad. Något klammeri med rättvisan var det dock troligen inte fråga om. Om så varit fallet hade hon nog inte vågat återvända redan nästa år för att få sin attest. År 1791 fick Martha Olsdotter nämligen på begäran attest till Norrige 1791 för att där ingå äktenskap. Hon gifte sig den 30 september 1791 med bruksbonden Hans Johannessen Sund (Röragen).

Källor:
Bollnäs AI:2 s. 172.
Bollnäs AI:3 s. 167.
Bollnäs AI:4 s. 175.
Söderala AI:6A s. 35.
Rörosboka bind 3, s. 221 f. och s. 422.
Rörosboka bind 4, s. 436.
Sundqvist, Sven-Erik, Släktbok för Bollnäs finnskog, Annefors och Katrinebergs församlingar, 5:e uppl., Bollnäs 2005.

Brukskarlen Olof Eriksson föddes i Rickebo, Bollnäs finnskog i december 1744. Han gifte sig i Bollnäs den 2 juli 1766 med Kjerstin Larsdotter Lindbom. Bodde i Källbo inom Bollnäs finnskog. Föräldrarna förefaller ha flyttat runt mellan byarna eftersom han tre bröder är födda i Lenninge, Svartnäs respektive Källbo. Han avlider redan 1774 inte ens trettio år gammal.

Källor:
Bollnäs AI:2a s. 172.
Bollnäs E1 s. 3.
Sundqvist, Sven-Erik, Släktbok för Bollnäs finnskog, Annefors och Katrinebergs församlingar, 5:e uppl., Bollnäs 2005.

Kjerstin Larsdotter Lindbom föddes i Bocksjön, Bollnäs finnskog, den 18 juni 1724. Gift i Bollnäs den 2 juli 1766 med brukskarlen Olof Eriksson. Hon avled 1784 i en ålder av 60 år, då var hon redan änka sedan tio år.

Källor:
Bollnäs AI:1 s. 235 & AI:2a s. 172.
Bollnäs C1 s. 135.
Bollnäs E1 s. 3.
Sundqvist, Sven-Erik, Släktbok för Bollnäs finnskog, Annefors och Katrinebergs församlingar, 5:e uppl., Bollnäs 2005.

Släkten kan därefter föras flera generationer bakåt i tiden.

[Astrid Ryen]

Dette var interessant lesning, Tom!