Skeppsbyggare Ole Halvorsen i Nerhus

[gj14498]

Hej!
Jag är inte säker på att jag söker på rätt ställe men jag har hört att Nerhus skall kunna ligga i Kvinnherad. Där söker jag en skeppsbyggare vid namn Ole Halvorsen som 1894 färdigställde en kutter med namnet Fremad.

Tacksam om någon ville ge mig råd. Jag har försökt med folketellinga på Digitalarkivet men jag kommer inte rätt.

[dn06665]

Dette er muligens han i Ft.1900: http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/we ... erk=28#ovr

[gj14498]

Tack för svar. Det är Haktorsen du menar förstår jag. Jag har under tiden fått förklarat att det skall vara Nerhus prestgield. Bodde Haktorsen i Nerhus prestgield? Skeppsbyggare var han ser jag men vad betyder de andra förkortningarna? Det skulle ju kunna vara så att efternamnet har blivit förväxlat av min källa men jag har ännu inget som styrker detta.

[Else Berit Rustad]

Ola Haktorsen bodde på gården Nerhus i Kvinnherred sogn. Det finnes ikke noe prestegjeld i Norge med navnet Nerhus.

Forkortelsene:
m = mann
b = fast bosatt
Hf = husfar
g = gift
t = født i tellingskretsen, (dvs. i Kvinnherred)
n = norsk
s = tilhører statskirken

Håper det var til hjelp!

Mvh
Else B.

[gj14498]

Tusen tack! Det var mycket intressant att få veta att det inte finns något prestgjeld med det namnet. Betyder det att det aldrig funnits heller? Det är ju mer än 100 år sedan. Man använde tydligen även gårdens namn som efternamn. Jag skall höra med min uppgiftslämnare hur säkert efternamnet Halvorsen är. Om namnet har varit handskrivet så kan det ju finnas utrymme för läsfel.Tack så länge och tack för förkortningarna.

Ingemar

[Else Berit Rustad]

Prestegjeldsnavnet Nerhus har jeg aldri sett nevnt noe sted, så jeg mener det ikke har vært noe slikt prestegjeld.

Ja, det var vanlig å ta bostedesnavnet som en del av etternavnet. Av og til kan det være nokså forvirrende, fordi man som oftest skiftet navn hver gang man flyttet til et nytt bosted (en ny gård)! Da blir det vanskelig å identifisere personene.

Mvh
Else B.

[gj14498]

Stort tack för detta.

Jag har försökt att hitta denne Hektorsen i andra folketellingen utan att lyckas. Däremot hittar jag honom och frun i födelsebok den 13 december 1886 (under 1887) Hordaland, Kvinnhered och där står som boplats Nerhus. Sonen heter Hagtor men han finns inte med i folketelling 1900. Det är möjligt att man måste titta efter efternamnet Nerhus i 1910.

Mvh
Ingemar

[gj10198]

Hei!

Hagtor f. 1886 døde 30/9 1891, nr. 5 1891:


Kildeinformasjon: Hordaland fylke, Ølve i Kvinnherad, Ministerialbok nr. E 1 (1887-1912), Døde og begravede 1891-1894, side 94.
Permanent sidelenke: http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?i ... x_side=-78

Hilsen Kari

[dn07570]

Ole Haktorsen (1840-1931) bodde på garden Nerhus i Ølve sokn, Kvinnherad. I bygdebok Kvinnherad 2 - Gards- og ættesoga, side 85 finner vi:
Ole Haktorsen, 1840-1931, g.m. Britanna Jensdotter Tufta (1844-1919). De hadde 4 barn som vokste opp hvorav sønnen Jens tok over skipsbyggingen etter faren.
Om Ole står det: Han var kjend som ein dugande fartøybyggjar, og bygde vel meir enn 100 større og mindre båtar, skøyter, jekter, sluppar m.m. Ole Haktorsen reiste mukje rundt og bygde båtar andre stader, til folk som sende bod på han. Han var landskjend modellbyggjar.

Her er også foto av en jekt, "Vega", bygget for en Nils Vågen m.fl. i 1893. Den ble senere solgt til Helgeland.

[gj14498]

Tack Kari och Jostein!

Det var fina uppgifter som kompletterar det jag redan hittat om Haktorsen. Det verkar som det inte funnits någon skeppsbyggare Ole Halvorsen i Nerhus utan det är nog Ole Haktorsen som avses.

Känner någon av er till om det gjorts någon förteckning över hans fartygsbyggen? Ett av hans fartyg bör ha varit kuttern Fremad som han byggde 1894 och som blev såld till Sverige 1901.
Den var mycket lik en engelsk kutter och jag bifogar en bild från Bohusläns museum.

Med vänlig hälsning
Ingemar

[Astrid Mollan]

Prøv her.
http://www.marmuseum.no

[Gry Iris Onarheim-Dahlmo]

Tips: http://www.bomlo-nytt.no/index.cfm?even ... mId=274259

Utdrag fra artikkelen: Fakta om Hardangerjakta «Mathilde.

• Bygd i 1884 av Ola Haktorsen Nerhus i Ølve som frakteskute. Skipet vart nytta til handel med fisk. Tidleg på 1940-talet vart skipet ombygd og det vart sett motor om bord. Skipet gjekk då under namnet «Kari Louise». Framleis gjekk skipet i fraktefart.

Skipet vart kjøpt i 1984 av Stiftinga Hardangerjakt av 1984 som restaureringsobjekt og tiltak for arbeidslaus ungdom. Etter fem år, i 1989, var skipet restaurert som seglskip og gjendøypt «Mathilde».
Total lengd: 73 fot. Breidde: 21,2 fot. Mastehøgd: 25,5 meter. Tonnasje: 77,46 BRT, 58.06 NRT Rigg: Jakterigg, total seglflate på 400 kvadratmeter.
Toppfart under segling er kring 11 knop.
Motor: Detroit Diesel V 71 - 240 HP , V 8 - to takt. Fart for maskin: 7-8 knop.
Passasjerkapasitet: Dagsturar inntil 50 personar, overnatting inntil 30 personar.
Mannskap: Skipper, bestmann/navigatør, kokk og matros.

http://www.mellemverftet.net/web/Artikl ... ottokt.htm

http://fartoyvern.kyber.no/filer/1343.pdf

Du kan kontakte Hardanger Fartøyvern for mer informasjon: http://fartoyvern.kyber.no

[dn07570]

Ja, "Fremad" ligner på de engelske sluppene som ble innkjøpt fra ca 1890 og utover.
I "Sjøfartshistorisk årbok 1985" har Kari Shetelig Hovland en lengre artikkel om makrelldorgefisket i Nordsjøen 1890-1914 og båtene de brukte. De aller fleste var innkjøpt fra England. Det er også en oversikt over dorgefartøyer bygget i Kvinnherad, de fleste i Rosendal og Varaldsøy, og av Skaaluren og brødrene Vang.
Jeg ser ingen som heter Fremad. Det er to, Mjølner og Strilen som er bygget i 1894 for henholdsvis A. Langåen, Fjell, og Ole Lindøe, Haugesund. Også en Ocean er bygget i 1894 for John M. Hauge, Haugesund.
En ved navn Spir er solgt til Sverige i 1901 men den ble bygget i 1893 for Chr. Sand, Aaen Sire.
Det var over 100 mann som arbeidet med fartøybygging i Kvinnherad. De største var Skaaluren og Gravdal. Desverre finner jeg lite om Nerhus, men i 1915 hadde Jens 6 mann i arbeid og Johan Nerhus 5 mann.
Kanskje kan du prøve en henvendelse til Statsarkivet i Bergen.

[gj14498]

Tack igen för mycket information. Enligt de uppgifter som jag fått så skulle Fremad vara byggd för Paul Nielsen på Sandsö Tysnaes kommun. Han var själv befälhavare. Den 15 oktober 1901 såldes kuttern av Paul Nielsen på Sandsö, Salomon Nielsen från Lei och Lars Johnson från Övrevaag.

Är det rätt namn på platserna? Sandsö har jag lokaliserat men Lei och Övrevaag är jag osäker på. Det var då den såldes till Sverige till en liten Plats på Tjörn som heter Nordvik.

Jag blir väldigt osäker när jag ser utseendet på båtarna i artiklarna och jämför med Fremad. Finns det bilder på att sådana kuttrar som Fremad byggdes i området?

Med vänlig hälsning och God kväll

Ingemar

[Gry Iris Onarheim-Dahlmo]

...Är det rätt namn på platserna? Sandsö har jag lokaliserat men Lei och Övrevaag är jag osäker på. Det var då den såldes till Sverige till en liten Plats på Tjörn som heter Nordvik....

En Lars Johnsen finner du på Vaage øvre, Tysnes: http://www.rhd.uit.no/folketellinger/ft ... 070&lnr=00

En Salomon Nielsen finner du på Lie, kan være det Lei du søker etter: http://www.rhd.uit.no/folketellinger/ft ... 064&lnr=00

Sandsøen har du funnet og her er Paul Nielsen i FT1900: http://www.rhd.uit.no/folketellinger/ft ... 054&lnr=00

[gj14498]

Tack Gry!
Jag skall titta på de adresser du angav. Har ännu inte hittat någon kutter som liknar Fremad men det kanske kommer. De kuttrar eller jakter som man vanligtvis kan finna runt om i Hardanger har för det mesta en mast och lite fallande stäv. De liknar inte precis en engelsk kutter som Fremad gör.

Hälsningar
Ingemar

[dn07570]

Her er noen sider fra bygdeboken Kvinnherad 2, garden Nerhus.

[gj14498]

Tack Jostein! I maj 1928 anmäldes till det svenska registret att kuttern sålts tillbaka till Norge, till Sam Svendsen i Oslo och därefter till Olaf Andersen i Lillesand. Vad som hänt därefter är okänt för mig.

[gj14498]

Jostein !

Det är intressant det du skriver den 27 januari 2014 om dörgefartöyer byggda i Kvinnhered.
Jag har ett annat frågetecken om en kutter som skulle vara byggd i Ölve Kvinnhered 1892. Den köptes till Skärhamn Sverige 1901. Uppgifterna liknar mycket det du skriver om Spir som byggdes 1893 och såldes till Sverige 1901. Den jag jagar nu hette Odin i Sverige men jag vet inte om detta även var det norska namnet.

Den här boken Sjöfartshistorisk årsbok 1985 och det som Kari Shetelig Hovland skrivit skulle jag gärna vilja ta del av inklusive översikten över dörgefartyg byggda i Kvinnhered. Jag kommer till Göteborg i september men bedömmer det som liten chans att hitta på bibliotek. Har du något förslag?

[dn07570]

Hei igjen

Jeg har kopi av denne artikkelen, ca 40 sider og 39 MB, dersom det er mulig å legge det ut som vedlegg her så skal jeg gjøre det. Jeg vet ikke hvilke regler for størrelse på vedlegg som gjelder.